Tjurfäktning

Nu är tjurfäktningssäsongen igång här i Sevilla i och med Feria de Abril och hålls fram till höstkanten. Men, det är inte utan motstånd från diverse håll. Det har sedan länge pågått en debatt om tjurfäktningen i Spanien där åsikterna har delat befolkningen i två nästan lika delar: de som är för och de som är emot.

Eftersom tjurfäktningen har en så lång historia bakom sig och allt det kulturella runt i kring ser många det som mycket mer än vad vissa skulle kalla djurplågeri. Tjurfäktningen relaterar till vår rädsla för döden och hur vi kan besegra den. Tjurfäktarna är idoliserade och anses som hjältar. För många är den som ett nationellt kulturarv som bör bevaras.

”Denna tradtition sitter i den spanska folksjälen”

Trots detta har ett flertal arenor lagts ner eller omgjorts till musik- eller sportevenemang. I Katalonien förbjöds tjurfäktning men tjurrusningen är fortfarande tillåtet, något som anses som dubbelmoral av många. Det är helt förbjudet på Kanarieöarna men i det största är det tillåtet i hela Spanien. Tjurarna som används har levt i harmoni i deras naturliga miljö tills de i fyraårsåldern tas för att strida mot matadoren. Man menar på att de åtminstone levt ett gott liv tills sin död, till skillnad från många husdjur som hålls i små burar eller lägenheter eller de djur som avlas för vår matkonsumtion. Tjuren dör med värdighet. En kamp mellan ett nobelt och mäktigt djur och en intelligent och modig människa.

Varje tjurfäktning hålls enligt samma ritual i tre delar där stjärnan i showen är matadoren, klädd i förgylld klädsel som tar oss tillbaka ända till det spanska imperiet. Han svänger med sin kappa för att styra tjuren dit han vill under denna 15 minuter långa ”dans” innan han till slut sticker svärdet mellan tjurens axlar för att slutligen döda djuret. Tjurfäktningen betraktas inte som en sport utan mer som en improviserad teater med dans, musik, skådespeleri och estetik, alltså en konstnärsform. Den beskrivs som poesi och recenseras i kultursidorna, inte under Sporten, tillsammans med teater och balett.

Djurrättsaktivister har länge varit emot tjurfäktningen men nu börjar även folket sätta sig emot eftersom mycket av skattebetalarnas pengar går till traditionen. Flera politiska partier börjar motsätta sig och detta har påverkat tjurfäktningens framtid.  De senaste året har tjurfäktningen sett en nedgång, om detta är beroende på de höga priserna eller minskad populäritet tvistas det om.

”Tortyr är inte kultur”

Enligt motståndarna så ska skadandet och dödandet av ett djur inte anses som ett kulturellt jippo samtidigt som det inte är en rättvis kamp ur tjurens synvinkel. De menar på att de tiderna är över och att vi nu lever  i det moderna Spanien. Det är även en väldigt mansdominerad värld och det finns bara en handfull kvinnor som är matadorer i Spanien. Många av de kvinnor som önskar tjurfäktas får ta sig utanför Europa. Dock tror vissa att den aldrig helt kommer att försvinna, men istället kommer att ändras. Tjuren kommer kanske inte dödas, eller tjurfäktningen kommer åtminstone vara mindre blodig.

Plaza de toros de la Real Maestranza de Caballería de Sevilla.

Även om du inte är intresserad av att se tjurfäktning, så ligger det ju en hel historia bakom och är i sig en viktig del av kulturen. Skulle du vilja besöka Plaza de toros de la Real Maestranza de Caballería de Sevilla, Sevillas tjurfäktningsarena som även har ett museum, eller någon annan arena, så anordnar vi besöket och biljetterna åt dig!

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s